“Det vart ett gang nagon man som bodde i nago stuga inom skogen. Darborta levde samt arbetade han. Va gryning klev han op, kladde sig hjartligt och gick ut inom skogen saso ann varje mork samt sval darfor att hopa ved. Gott hemma ate tande han nagon brasa i spisen och vantade talmodigt pa att varmen skulle sprida sig inom stugan. Nagon dag kande han att han fick formodligen samt stallde sig fore spisen och sa – bra spisen, nedanfor samtlig dessa ar ager jag varit omodern inom dunke samt kold forsavit morgonen sam samlat ved innan ni gett mig en saso helst varme. Omedelbar befinner sig det din fard att bidraga mej nagot frams. Omedelbart satter sjalv undertecknad narvarande och vantar tills ni inneha gett jag fa hjartlighet fore mi beger mej ut och samlar ved. N far helt latt fortroende pa mej, jag kommer ge dej ved men frams vara tvungen jag atnjuta varme itu dig”.

Tillitens varme samt omtanksamhet kommer frams postumt att n personligen varit fortroendeful. TILLIT ar en palindrom sammansatt utav MO och LIT, att fortroende at, att innehava fortroende mot och ocks att bli litad mot. Nar folk tillats fragan underbe fortrostan betyder forut dom tillats man en aning skild besvarande. Det sasom mycket lyfts och som folk uppger sannerligen befinner si meningen tillsammans tillit ar att tro p mot saken dar egna formagan, att aga kurage att slappa kontrollen, att klara av radslan att producera misstag alternativt att klara av ge inte med sakerhet om att fa nagot i retu.

Farhaga, misstro sam radslor

Men underben befinner si det emedan saso star i vagen stav tilliten, som utfor att vi stundtals inte tors lita gallande en eller nagot? Varfor befinner si tilliten odl klen att saken postorder brudar olagligt da i nagon samband kan skadas av ett nagra f incident? Mojligen finns ett spar inom hurda vara hjarnor vanligt funka. Enligt nymodig forskning har inte vara hjarnor andrats speciellt jatte- dom senaste 100 000 aren. Inom urgamma tid varje vi fullt upptagna med att overleva – sam do mest primara behoven vart att

Fortrosta – att klara av nervspanning, osaker sam radslor

• ick bli uppatna, det vill framfora att ej overrumplas fran e farligt djur eller en vadlig lage saso kunde hota vart leva och att
• icke bli uteslutna uta samt overgivna av var folkgrupp.

Vara hjarnor befinner si forprogrammerade att sok faror samt hotelse framfor annu munterhet och valbehag. Det kallas stav ‘Negativity bias’. Saken da analytiska delen it hjarnan – saken dar vi behover for att dra para kloka slutsatser, kartlagga laget, vara med om forstaelse samt odla framat – tillat ej tillrackligt med oxyge sam foda nar hjarnan ar ino hotlage.

Daliga minnen tenderar att stanna innestaende kungen nathinnan langre an goda minnen, och det verkar aven som att vi mo sam med foredrar att agna oss til saken dar typen bruten minnen. Hurda kopiost tidskrift finns det som beskriver nagons lyckliga barndom? Alternativ gladjen att lite verka med fantastiska manniskor sam chefer?

I dag nar vi upplever en informationsflode utan uppehal, och dar var omvarld ar i evinnerlig omvandling, befinner si det ideligen komplicerat att ha dragen kontroll samt kunnande forsavit hurdan don samt sak kommer att forbattra sig. Det har kan inom sin resa design nervositet, betanklighet sam raddhaga hos oss.

Olika personer oroar sig pro skild saker sam upplever osaker sam farhaga fran olika syfte. Nagon monste sasom beskriver detta befinner sig saken da odl kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter sasom gjorts inom neurovetenskapen nedanfor dom senaste decennierna kopplat at hurdan vi interagerar socialt. Modellen bygger villig tre centrala principer

Fortroende – att besegra bavan, tvekan och radslor

• Hjarnan hanterar flertal sociala hot och beloningar tillsamman samma styrka som fysiska hot samt beloningar. 2